Du har säkert hört talas om ljusterapi men är kanske osäker på vad det innebär och vad det kan hjälpa för. Ljusterapi är en av sakerna vi svenskar är bra på och terapiformen erbjuds både inom landstingets regi och hos privata aktörer. Det har visat sig att det speciella ljus som används i ljusterapi kan hjälpa mot depression som beror på för lite ljus under höst och vinter. Det kan också hjälpa generellt vid andra affektiva störningar. Ljusterapi kan även hjälpa om du lider av en dygnsrytmsjukdom som kallas försenat sömnfassyndrom och vid hudproblem. Vid all ljusterapi sitter du i ett rum som utstrålar rätt mängd ljus.

Hur fungerar ljusterapi?

Ljusets positiva effekter är vetenskapligt bevisade. Genom att du omgärdar dig med rätt sorts strålande ljus utsöndras oxytocin, endorfin och melatonin. De hormoner som kallas för lyckohormoner. Även du som inte har diagnostiserats med en depression kan under vintermånaderna höja ditt humör genom ljusterapi. Dessa privata besök är inte något som landstinget erbjuder eller som ingår i högkostnadsskyddet. Istället kan du exempelvis söka dig till ett saltspa. Saltet hjälper till att reflektera ljuset åt alla håll i rummet som terapin sker. Vid denna typ av behandling används vitt ljus. Ljuset är egentligen en blandning av alla färger men som upplevs som vitt. Under tiden som du får din behandling kan du läsa en bok eller lyssna på rogivande musik. Det är viktigt att de lampor som används är tillverkade för att användas till ljusterapi. Ljuset får dig att slappna av och det kan i sin tur öka din självkänsla. Terapin kan bli ett steg i en livsstilsförändring. Ett andra steg kan du ta genom att titta närmare på en ledarskapsutbildning.

Ljus kan verkligen göra skillnad för många under höst och vinter. Rätt sorts ljus kan minska depression och oro. Hela 20 % av Sveriges befolkning känner av avsaknaden av dagsljus under vintermånaderna och blir nedstämda eller trötta. Det är just det vita ljuset som har bevisad effekt vid nedstämdhet och depression. Det ljuset kan hjälpa tallkottkörteln att reglera dygnsrytmen. För mycket ljus är inte heller bra har forskarna kommit på genom djurstudier. Möss som har utsatts för ljus dygnet runt har efter ett tag inte mått speciellt bra. De har bland annat visat tecken på muskelförsvagning. När mössen fick återgå till en normal dygnsrytm med 12 timmars ljus och 12 timmars mörker, återfick de flesta individer sina forna krafter. Denna forskning kan ha betydelse för till exempel skiftarbetares hälsa. De flesta av oss behöver dock mer ljus istället för mindre. Om du upplever att du har problem med sömn eller nedstämdhet bör du i första hand kontakta din vårdcentral.